Farmaceutiska fakulteten

Varför tar det tjugo minuter från att du sväljer huvudvärkstabletten tills huvudvärken är borta och varför tar barn och äldre färre tabletter av vissa läkemedel? Förklaringen finns i läkemedlets farmakokinetik. Farmakokinetik involverar flera processer. När du sväljer en tablett måste läkemedlet, precis som matens näringsämnen, absorberas till blodet. Väl i blodet distribueras läkemedlet till olika organ. Vissa organ är målorgan eller fungerar som reservoar, andra renar blodet från läkemedlet. Levern, till exempel, gör läkemedlet mer vattenlösligt, medan njurarna filtrerar ut läkemedlet i urinen. Individers ålder och kroppsstorlek påverkar processernas omfattning och varaktighet och konsekvensen är att läkemedelskoncentrationen i blodet varierar över tid och från person till person. Koncentrationen är i sig kopplad till effekten, det vill säga farmakodynamiken.

I min forskning utvecklar och använder jag matematiska och statistiska modeller för att beskriva farmakokinetik och dynamik. Mina modeller används i utveckling av nya läkemedel för att bestämma den bästa dosen och dosanpassa för till exempel barn och äldre samt för att förbättra användning av gamla läkemedel. Jag är speciellt intresserad av optimering av behandling av patienter med typ 2-diabetes för att minimera deras risk för njur-, hjärt- och kärlsjukdomar. Denna patientgrupp består ofta av överviktiga och äldre, vilka, förutom diabetes, ofta har högt blodtryck och höga blodfetter. Insatser för viktminskning samt behandling med flera läkemedel gör därför optimeringen särskilt utmanande för denna patientgrupp.

Jag har ägnat min forskningskarriär åt att studera immunförsvarets roll och möjligheterna att behandla cancer med immunterapeutiska substanser. Detta har jag gjort genom att fokusera på att öka förståelsen för hur vi kan förbättra effekten av immunterapier genom innovativ design av nya protein- och peptidläkemedel. Jag har också undersökt effekten och säkerheten hos dessa läkemedelssubstanser i modellsystem.

Tillsammans med forskarkolleger har jag således arbetat med att kombinera olika immunologiska stimuli för att skapa nya terapeutiska läkemedelskandidater. Ett exempel på detta är utvecklingen av en ny typ av så kallat antikroppskonjugat, som både aktiverar och samtidigt riktar in immunförsvaret specifikt mot cancercellerna. Vi kallar denna teknik för ADAC. Den består av en läkemedelsteknologi som sammanfogar antikroppar med peptider på ett unikt och innovativt sätt. Målet med ADAC är en enklare produktion av individanpassade immunterapier.

Min forskning har även inkluderat studier om säkerheten hos nya typer av protein-baserade läkemedel genom studier av kandidaten i så kallade ex vivo-system, system som byggs upp genom isolat av blod, celler eller vävnader från en levande organism, i detta fall ett system med färskt blod från människa. Målet är att minska användningen av djurförsök och förbättra säkerheten för friska frivilliga och patienter som deltar i kliniska studier.

Kan du föreställa dig en värld utan läkemedel? Troligtvis inte. Det är tack vare de små läkemedelsmolekylerna som gömmer sig i en tablett eller lösning som vi kan bota eller behandla en mängd olika sjukdomar. Dock finns det många sjukdomar som saknar effektiva behandlingar och det finns ett stort behov av nya läkemedel. Utveckling av nya läkemedel är en otroligt komplex och kostsam jakt efter den perfekta molekylen. Dessutom är det mindre än en procent av påbörjade projekt som leder till godkända läkemedel.

Min forskning syftar till att förbättra utvecklingen av nya läkemedel med hjälp av skräddarsydda kemiska verktyg. Detta gör vi genom att ta fram unika molekyler som kan hjälpa oss att visualisera biologiska processer. Det gör att vi bättre kan förstå hur en sjukdom kan uppstå och hur den kan behandlas med ett läkemedel. Vi arbetar även med uppfinning av kemiska metoder för framställning av läkemedelskandidater och nya molekyler som kan användas som startpunkter för läkemedelsutveckling. Vi har också specifikt arbetat med framställning av läkemedelskandidater riktade mot exempelvis bakterier, depression och cancer.