Akademisk kvart
Förr i tiden var det underförstått att en föreläsning skulle börja kvart över trots att det stod till exempel klockan 10 på schemat. Denna tradition fick namnet akademisk kvart. Den akademiska kvarten lever kvar men idag skriver vi alltid den exakta tiden i scheman, kallelser och andra dokument.
När startade traditionen?
Exakt när den akademiska kvarten blev en etablerad del av Uppsalas studentliv är omöljigt att fastslå. Förmodligen berodde fenomenet på att studenterna inte hade egna fickur. Men i de gamla universitetsstäderna Uppsala och Lund bodde så gott som alla i domkyrkans närhet. När de då hörde kyrkklockan slå var det dags att gå hemifrån och ändå kunna hinna i tid till föreläsningen.
Första försöket att ta bort kvarten
I Uppsala har det alltid varit en självklarhet för studenter och lärare att räkna med akademisk kvart. Men på 1960-talet började de första protesterna komma. Statistikern Erland von Hofsten (sedermera Erland Hofsten) skrev den 23 september 1965 till Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och begärde att kanslern skulle undanröja dessa ”olägenheter”.
UKÄ bad alla högskolor och universitet om synpunkter i ärendet. I Uppsala svarade rektorsämbetet kort att prefekterna skulle, i de fall där de ansåg att det var nödvändigt, tala om för studenterna vad som gällde. UKÄ nöjde sig den 27 maj 1966 med att påpeka att det var önskvärt att avskaffa kvarten men tog inget beslut i ärendet.
Ett andra försök att avskaffa kvarten ledde till dagens regler
Frågan om kvarten var inte utagerad. Den 12 juni 1981 skrev en forskarstudent i Uppsala till rektorsämbetet att han inte såg något positivt med den akademiska kvarten. Han menade att den härrörde från tider då akademiker ansåg sig ”stå så högt över det övriga livets människor, att man kunde suveränt strunta i en sådan bagatell som klockan och tiders hållande”. Hur skulle det gå, fortsatte skribenten, om tågen inte startar och ”tusentals människor står på en perrong och fryser, därför att någon i transportsystemet behagat hålla akademisk kvart?” Han krävde att rektorsämbetet skulle ingripa.
Svaret kom i början av juli. Rektor framhöll att kvarten var fast rotad i ”uppsaliensisk universitetstradition” och att han inte tänkte ge några direktiv i ärendet. Däremot påpekade han att det var viktigt att skriva till exempel ”10 prick” eller ”10 precis” ifall en lektion skulle börja exakt klockan 10.
Forskarstudenten som hade klagat var inte nöjd med svaret. Han lämnade in en anmälan till Justitiekanslern (JK) och begärde en utredning av universitetens tider. JK fann inte skäl att utreda saken och avslog ärendet. Men forskarstudenten gav sig inte. Han återkom vid höstterminens början och krävde, ”inför en ev. juridisk åtgärd”, att rektorsämbetet skulle definiera begreppet ”uppsaliensisk universitetstradition” och tala om vilken lag som låg till grund för denna.
Den dåvarande rektorn Martin H:son Holmdahl fattade den 25 september 1981 ett beslut som fortfarande gäller. Rektorsämbetet meddelade nämligen att akademisk kvart inte längre skulle förekomma. Men den gamla traditionen att föreläsningar började 15 minuter efter hel timme skulle få leva kvar. Därför skulle alla inom universitetet i fortsättningen skriva tiderna exakt, till exempel 0815. ”Om undantagsvis undervisningsmoment inleds vid annan tidpunkt skall det ändå anges med fyra siffror (t.ex. 0800).” Exempelvis disputerade en forskare vid historiska institutionen, enligt vad som står på spikningsbladet, onsdagen den 6 juni 2006, klockan 10.15 i lärosal X.