Vattenvård på schemat i unik europeisk utbildning

22 september 2008

29 studenter och 12 lärare samlades i Uppsala för ett par veckors utbildnings i vattenvård. Åtta universitet i sex länder är med i Ecocatch.

Under två veckor har ett trettiotal studenter från olika universitet i Europa nagelfarit Uppsalatraktens vattenområden. Utbildningen Ecocatch är unik i sitt slag och kommer att ge vattenexperter som lever upp till EU:s krav.

Carmen Aoncioaie, student från det rumänska universitetet Alexandru Ioan Cuza i Iasi, tycker Sverige är toppen, eftersom hon personligen gillar kalla dagar, regn och rusk. Regn har hon fått i överflöd, men det är framförallt vattnet på marken, hon och hennes kurskamrater på utbildningen Ecocatch fått ägna sig åt de senaste två veckorna, då bland annat områdena kring Hågaån, Ekoln och runt sjön Erken utanför Norrtälje studerats.
–    Sveriges natur är inte så annorlunda mot Rumäniens, men det är intressant att se och analysera vilka skillnader i arter och annat som ändå finns i vattenområdena beroende på klimat och jordarter etc, säger Carmen Aoncioaie.
–    Dessutom är det väldigt intressant att få träffa studenter från andra länder och få ta del av deras kunskap och åsikter. Vi upptäcker nya saker varje dag.

Ett joint masterprogram

Det är just möjligheten för studenterna att lära sig det bästa från varje universitet och ta del av andra studenters erfarenheter, som är vitsen med Ecocatch. Namnet står för Ecological Management of Catchments in Europe, och är ett tvåårigt så kallat joint masterprogram på avancerad nivå, med kopplingar till EU:s vattendirektiv.
–    Direktivet innebär att de europeiska länderna ska organisera sin vattenvård efter avrinningsområden, det vill säga att man inte enbart kan fokusera på sjöar och vattendrag, utan måste tänka på hela det område som vattnet rinner genom, säger docent Anna Brunberg, som är koordinator för Ecocatch.
–    Våra studenter som i framtiden ska jobba med natur- och vattenvård måste ha kunskap om hur avrinningsområdena i Europa skiljer sig beroende på till exempel klimat, geologi och mänsklig påverkan.

Gemensam läroplattform

Efter de två introduktionsveckorna i Uppsala med omnejd åker studenterna tillbaka till sina respektive hemuniversitet. Åtta universitet i sex länder är med i programmet som har en gemensam webbaserad  läroplattform (Blackboard), där de inblandade lärarna kan lägga upp undervisningsmaterialet, samt en gemensam databas över avrinningsområden från de olika länderna.
–   Sedan är idén att studenterna ska kunna jobba med data från alla olika avrinningsområden, och även gå kurser och göra examensjobb på andra universitet inom programmet, säger Anna Brunberg.
Den första introduktionskursen till programmet, som alltså hålls i Uppsala, har samlat 12 lärare och 29 studenter. Lärarna har huvudansvar för olika delar av kursen men deltar i varandras undervisningspass och samtliga kommer att läsa och betygsätta studenternas litteraturuppgifter.
Förutom Rumänien och Sverige, deltar universitet i Holland, Frankrike, England och Portugal i programmet. Denna första gång finns dock inte studenter med från alla de åtta universiteten.
– Det finns en hel del administrativa knutar i ett sånt här samarbete, som tar tid att lösa, och flera av universiteten hann inte få några studenter till programmet i år. Några har istället skickat studenter från andra masterutbildningar inom ekologi och limnologi till de två veckorna i Uppsala. Nästa år räknar vi med att ha fler studenter som är antagna till  hela programmet, säger Anna Brunberg.