Medel till forskningsprojekt om smarta elnät

12 april 2019

Fotografi på flerfamiljshus med solceller.

Ett nytt forskningsprojekt ska undersöka intresse och incitament för att vanliga konsumenter på olika sätt ska kunna hjälpa till i samhällets att omställning till ett hållbart energisystem.

Familjen Kamprads stiftelse finansierar ett forskningsprogram om smarta elnät med fokus på samhällsvetenskapliga forskningsfrågor. Syftet är att undersöka hur tillgänglig teknik kan få genomslag och användas för att skapa största möjliga värde för miljö och samhälle.

”Resistans och effekt – om smarta elnät för de många människorna” är ett femårigt tvärvetenskapligt forskningsprogram i samverkan mellan forskare vid Chalmers tekniska högskola, Kungliga tekniska högskolan, Linköpings universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet.

Programmets budget är 25 miljoner kronor, varav 5 miljoner tilldelas Cajsa Bartusch, forskare på avdelningen industriell teknik vid institutionen för teknikvetenskaper, vars forskning bland annat fokuserar på hushållens roll för att ställa om till ett hållbart energisystem.

– Den tekniska utvecklingen har kommit väldigt långt, det finns en stor tillit att smarta elnät ska bidra till att lösa miljö- och klimatproblematiken. Men vi vet ganska lite om de som faktiskt ska leva, verka och bo i de smarta elnäten, säger Cajsa Bartusch.

Fyra tvärvetenskapliga temaområden

Forskningsprogrammet är indelat i fyra tvärvetenskapliga temaområden där forskarna bland annat ska söka förståelse av hur samspelet mellan människor, elnät och samhälle har utvecklats över tid, granska hushållens roll i det smarta elnätet, vilka nya aktörer som tillkommer i framtiden och hur ett smart elnät kan utformas utifrån användarnas perspektiv.

I sin forskning fokuserar Cajsa Bartusch på användarnas perspektiv, framför allt i Uppsala och Stockholm eftersom de städerna har kapacitetsbrist i elnäten. Det här är begränsande för ett samhälle och har redan haft konsekvenser genom att Svenska kraftnät har sagt nej till både Uppsala kommun och Stockholms stad när de velat ge tillstånd till ny verksamhet.

Vad är enskilda beredda att bidra med?

– Jag ska genomföra studier som syftar till att lära oss mer om hur enskilda individer, företag och organisationer som till exempel bostadsrättsföreningar uppfattar det här och vad de är beredda att bidra med.

Två exempel på bidrag är att producera egen el men också anpassa elanvändningen under dygnet, till exempel att välja att diska och tvätta när det finns mer kapacitet i elnätet.

– Få användare har god kännedom om vad de kan göra för miljön och klimatet, även om fler och fler blir medvetna om problemet. Det finns mycket vi behöver lära oss om hur användare kan och vill bidra både som individ men också som företag eller bostadsrättsförening. Vi behöver hitta formerna för att kommunicera på rätt sätt och presentera de rätta incitamenten.