Superlim som lagar ben och solceller för nya ytor bland årets attraktiva innovationsprojekt

2018-12-12

Utmärkelsen Attraktivt innovationsprojekt tilldelades i år sjutton projekt med koppling till Uppsala universitet, som utöver hög innovationspotential premieras för att ha fått extern finansiering.

Lovande innovationer uppmärksammades den 10 december på Uppsala universitet då 17 projekt premierades med utmärkelsen Attraktivt innovationsprojekt 2018. De skapar nya lösningar inom en stor bredd av områden, från hållbar destinationsutveckling, kvinnligt entreprenörskap och förnybar energi till verktyg för mer exakt cancerdiagnostik och smarta material för medicinska tillämpningar.

På självaste Nobeldagen den 10 december uppmärksammades lovande innovationer vid Uppsala universitet. De 17 projekt som fick ta emot utmärkelsen Attraktivt innovationsprojekt har startats av forskare och studenter vid Uppsala universitet och drivs i vissa fall i samarbete med externa partners. Projekten representerar en stor bredd av nya lösningar på reella utmaningar, exempelvis missbrukssäkring av läkemedel och ökat företagande bland kvinnor. 

– Under året har flera av de projekt som erhållit stöd från UU Innovation i tidig fas attraherat finansiering för sina idéer och initiativ. Det är en spännande mix av projekt från samtliga vetenskapsområden. Det visar att det stöd som vi bidrar med hjälper till att bygga kvalitet, att projekten är relevanta och engagerar finansiärer både nationellt och på europisk nivå, berättar Jonas Åström, chef för UU Innovation.

Det är andra året i rad som UU Innovation delar ut utmärkelsen Attraktivt innovationsprojekt till projekt med hög innovationspotential som fått extern finansiering som ytterligare stärkt utvecklingsmöjligheterna. Finansieringen kan komma från offentliga eller privata finansiärer, från kunder eller samarbetspartners och vara i form av bidrag, investering eller intäkter från försäljning.

Det var många som var nyfikna på de olika innovationsprojekten och ville vara med och fira. Drygt 100 personer minglade under kvällen i Hubbens ljusgård i Uppsala Science Park där projekten under festliga former fick ta emot diplom och blommor.

– Det är viktigt att lyfta fram och fira goda framsteg. Finansiering är centralt för att innovationsprojekten ska kunna utvecklas vidare på ett önskvärt sätt. Dessutom är det här ett utmärkt tillfälle för alla som på något sätt är intresserade av innovationer från universitetet att få en inblick i vad som är på gång, säger Jonas Åström.

Attraktiva innovationsprojekt 2018:
 

Keramiskt depotplåster för behandling av kronisk smärta
I gränslandet mellan materialteknologi och farmaceutisk vetenskap utvecklar företaget Emplicure i samarbete med Håkan Engqvist vid institutionen för teknikvetenskaper, en ny läkemedelsformulering mot kronisk smärta i form av ett plåster. Men det är inte vilket plåster som helst utan ett keramiskt depotplåster som försvårar missbruk. Starka opioider mot svår smärta ges genom huden med keramiska material. På så sätt blir behandlingen inte bara mindre smärtsam, utan även säkrare för patienterna och deras familjer. Samtidigt minskar det riskerna för folkhälsan, eftersom formuleringen försvårar missbruk till exempel via rökning och oralt intag. Innovationsprojektet har fått finansiering från det europeiska konsortiet EIT Health.

CARTANA - ny teknologi för gensekvensering direkt i vävnadsprover ger mer information om hjärnan
Cartana har utvecklat ny teknologi för gensekvensering direkt i vävnadsprover. Bolagets första produkt riktar sig till hjärnforskare och är redo för lansering. Tekniken ger information både om enskilda hjärncellers typ och funktion och om deras lokalisering i förhållande till varandra. Bolaget arbetar även med utveckling av en tillämpning inom cancerforskning. Flera av personerna bakom Cartana, bland annat Malte Kühnemund och Mats Nilsson, har tidigare varit verksamma som forskare vid Uppsala universitet. Bolaget har fått finansiering genom Vinnova i två steg samt investering genom Sciety och Almi Invest.

Deep Forestry - ny drönare ska ge bättre koll på skogen
Deep Forestry utvecklar kraftfulla sensorsystem för att bygga 3D-modeller av skogsbestånd som sedan kan användas för att ge volymberäkningar och mycket noggranna kartor med georeferenser. Bolaget har bland annat tagit fram en prototyp av en drönare som på ett säkert sätt kan navigera mellan träd, under trädkronorna i en industriell skog. Deep Forestry har fått finansiering från Vinnovas nya satsning på framtidens drönare och även attraherat privat kapital. Bolagets medgrundare och vd, Levi Farrand, är tidigare student vid institutionen för geovetenskaper.

Stabila litiummetallelektroder för säker upp- och urladdning
Uppladdningsbara litiumbaserade batterier finns i stort sett i var persons hem. Ett vanligt problem är att metalltrådar växer över från den ena elektroden till den andra, vilket leder till sämre prestanda och även kan orsaka kortslutning. Leif Nyholm och David Rehnlund, verksamma vid institutionen för kemi – Ångström, har utvecklat en ny metod som förhindrar att metalltrådar, så kallade dendriter, bildas vilket skapar stabil och säker upp- och urladdning av elektroder i ett litiumbaserat batteri. Projektet har fått finansiering genom ett optionsavtal med UU Holdings projektbolag.

Kvinnor som entreprenörer. Betydelsen av hubbar för normkritiskt, hållbart företagande.
Att undersöka hur kvinnliga företagshubbar kan göra skillnad för att uppmuntra kvinnor att i större utsträckning ta steget att bli entreprenörer och starta företag är i fokus för samarbetet mellan Hera Hub Uppsala och forskarna Gabriele Griffin och Annelie Häyrén vid Centrum för genusvetenskap. Hera Hub är ett internationellt så kallat co-working-koncept med fokus på att erbjuda kvinnliga entreprenörer en, ur flera aspekter, attraktiv delad arbetsplats. Projektet ska bland annat ge ökad kunskap om kvinnliga entreprenörers uppfattning om vad ett tillfredsställande och hållbart arbete består av och hur denna kunskap kan integreras i företagshubbars verksamhet. Projektet har erhållit finansiering från Vinnovas program Normkritisk innovation.

Filterpapper som avlägsnar virus för kostnadseffektiv och säker tillverkning av biologiska läkemedel.
Virusfiltrering är ett av det mest utmanande och viktigaste stegen inom tillverkning av biologiska läkemedel. Albert Mihranyans forskargrupp vid institutionen för teknikvetenskaper har utvecklat ett pappersfilter, Mille-feuille-filter, det första i sitt slag som på ett enkelt sätt kan avskilja alla typer av mikroorganismer, även de minsta virus, från vatten- eller proteinlösningar. Filtret är kostnadseffektivt och har lovande prestanda, vilket gör det till ett unikt separationsmedium för ett brett användningsområde, exempelvis rening av dricksvatten och produktion av proteinbaserade läkemedel. Inom det senare området driver nu forskarna ett projekt i samarbete med läkemedelsföretaget Bayer AG som finansieras med stöd från det europeiska konsortiet EIT Health. Projektet gör att forskarna nu kan testa pappersfiltret under industriella förhållanden och med biologiska läkemedel under utveckling.

Peafowl Solar Power - miljösmarta och transparenta solceller för nya ytor
Peafowl Solar Power har utvecklat en ny typ av mycket tunna och transparenta solceller som använder lager av kemiskt länkade nanopartiklar för att absorbera solljus. Dessa lager kan enkelt appliceras på ett substrat i rumstemperatur, vilket gör att solcellerna kan produceras mer miljövänligt och kostnadseffektivt än dagens alternativ. Den främsta konkurrensfördelen tros ändå vara att tekniken gör det möjligt att belägga nya ytor med solceller utan att förändra deras utseende. Möjliga användningsområden är allt från bärbara konsumentprodukter och byggnadsintegrerade solceller i fasader och glastak till storskaliga tillämpningar inom till exempel flygindustrin. Jacinto Sá, verksam vid institutionen för kemi – Ångström är medgrundare till bolaget som fått investering från det europeiska konsortiet EIT InnoEnergy.

Soccermatics - digital fotbollsexpert som hjälper oss förstå spelet med hjälp av matematik.
Soccermatics har skapat en digital fotbollsexpert, David the bot, som använder avancerad statistik och maskininlärning för att analysera matcher i realtid. Den vill göra det roligare att se på fotboll, engagera fotbollsentusiaster och hjälpa dem att förstå mer av spelet. Grunden för David the bot är en algoritm skapad av David Sumpter, professor vid matematiska institutionen, som också grundat bolaget Soccermatics och skrivit bästsäljaren med samma namn (bokens svenska titel är: Mer än en sport: fotbollens matematik). Bolaget har bland annat hjälpt Premier League-klubbar med analys. Soccermatics har fått finansiering genom Vinnovas program Innovativa startups.

Oncodia - CE-märkt mjukvara för snabbare och mer exakt molekylär cancerdiagnostik
För att tillgodose behovet av snabbare och mer exakt precisionscancerdiagnostik har företaget Oncodia omarbetat och effektiviserat den kliniska analysprocessen från DNA-sekvensdata till cancerspecifik mutationsrapport. Varje komponent har noggrant finjusterats och integrerats i en enda, kvalitetsstyrd lösning. Den förbättrade prestandan kommer att underlätta valet av cancerbehandling och medverka till att hälso- och sjukvården kan ge vård med bättre kvalitet till cancerpatienter. Såväl patienters lidande som samhällets kostnader till följd av felbehandling kommer att minska. Oncodia har grundats av Tobias Sjöblom, Ivaylo Stoimenov och Tom Adlerteg, verksamma vid institutionen för immunologi, genetik och patologi. Bolaget har fått finansiering genom Swelife och Vinnova samt investering genom UU Holding.

Hållbara besök - mellan kartan och besökarens upplevelse
Vad gör besökare på en destination, på vad spenderar de sina pengar, och vad driver deras val och rörelsemönster? Det är frågor som ska besvaras i projektet Hållbara besök – mellan kartan och besökarens upplevelse, med hjälp av en metod som följer besökare i fotspåren genom GPS i kombination med intervjuer. Besökarna det gäller är de många kryssningsresenärer i Visby hamn, som under några timmar upplever den medeltida staden med omnejd innan det bär av mot nya hamnar. Metoden togs fram och testades redan 2014 av forskarna Sabine Gebert Persson och Karin Ågren, och har sedan vidareutvecklats tillsammans med fler forskare. Den kunskap som samlas in vill forskarna, tillsammans med sina samarbetspartners på Gotland, använda för att påverka besökare genom så kallad nudging, till mer hållbara val på resmålet. Projektet har beviljats finansiering från Tillväxtverket och Region Gotland och den gemensamma ledstjärnan är hållbar destinationsutveckling.

Sence Research - ny analysmodell ska bidra till bättre uppföljning av nya läkemedel
Innan ett nytt läkemedel når marknaden har dess effekt och säkerhet utvärderats i omfattande kliniska studier. De faktiska användarna av läkemedlet utgör dock ofta en bredare och mer komplex grupp än den som använts i studierna, och därför behövs en noggrann uppföljning av läkemedlet också efter att det har nått marknaden. Thomas Cars, forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper har tagit fram en metod som med hjälp av läkemedelsdata från journaler kan analysera läkemedels nytta och effektivitet, biverkningar och kostnadseffektivitet. Detta skapar ett viktigt beslutsunderlag för hälso- och sjukvårdsmyndigheter, läkemedelsmyndigheter och läkemedelsindustrin. För att kommersialisera metoden grundades bolaget Sence Research som fått stöd med finansiering från Vinnovas VFT+.

Automatiserat fältarbete inom jordbruket
IT och sensorer har möjlighet att göra lantbruket effektivare genom att analysera information om exempelvis väder, bevattning, jordkvalitet, gödning och de effekter dessa faktorer har på växter. En ökad effektivitet är central för framtida produktion av råvaror och mat. Projektet vill utveckla ett självstyrande fordon som möjliggör nya former av hållbart jordbruk ur såväl ekonomisk, social som ekologiskt synpunkt.  Projektet har fått finansiering från Vinnovas Utmaningsdriven innovation och drivs i samverkan mellan forskare vid SLU, Uppsala universitet och Örebro universitet samt företaget Mapro Systems.

Symptoms Europe - system som utgår från patienten ska ge mer makt över den egna hälsan och en bättre sjukvård
Symptoms Europe har tagit fram ett patientcentrerat system som kopplas till existerande journalsystem och ger patienter möjlighet att själva kontinuerligt bidra med information om sina symtom, funktioner och livskvalitet. Informationen ger förutsättningar för patienter och vårdpersonal att gemensamt prioritera bland patientens vårdbehov, planera vården samt över tid utvärdera och vid behov förändra den. Det blir ett viktigt beslutsstöd för vården och för första gången kan även värdet av vårdinsatserna mätas. En viktig drivkraft för teamet bakom Symptoms Europe, där bland andra Martin Wohlin och Johan Sundström vid institutionen för medicinska vetenskaper ingår, är att ge patienten mer makt över sin egen hälsa och i slutändan en bättre sjukvård. Bolaget har fått investering från UU Holding och privata aktörer.

Fourth State Systems - robust detektor med hög känslighet och många tillämpningar
Fourth State Systems utvecklar en detektor med mikroteknik som kan användas för att upptäcka extremt små mängder av olika gaser i luften. Att analysera utandningsluft, mäta växthusgaser, spåra giftgaser och upptäcka sprängämnen är exempel på vad den kan användas till. Samtidigt som detektorn har mycket hög känslighet är den robust och lätt, vilket gör den anpassad även för krävande miljöer. Det var rymden som forskarna bakom Fourth State Systems, Anders Persson, Greger Thornell och Martin Berglund från institutionen för teknikvetenskaper, hade i åtanke när de fick idén till den nya detektorn. Bolaget har bland annat fått finansiering från Vinnovas Utmaningsdriven innovation och rymdinkubatorn ESA BIC.    

Superlim som lagar ben och påskyndar läkning
Projektet drivs av Philip Procter, forskare vid institutionen för teknikvetenskaper, i samarbete med företaget GPBio. Tillsammans utvecklar de ett superlim för ben som är så starkt att kirurger säkert och framgångsrikt kan limma ihop benfragment och krossade leder hos en patient. Materialet är biokompatibelt och ger omedelbar bärkraft, håller fragmenten på plats och snabbar på läkningen. Preklinisk konceptvalidering har genomförts och de första stegen mot en CE-märkning kan nu påbörjas. Innovationsprojektet har fått finansiering från det europeiska konsortiet EIT Health.

Leafymade - engångsartiklar av naturliga material för en renare miljö
Leafymade utvecklar konsumentprodukter som tallrikar och skålar tillverkade av löv från djungeln i Odisha i östra Indien. Även krukor av fibrer från kokosnöt finns i sortimentet, som produceras utan lim, plast eller andra kemiska ämnen. Produkterna orsakar ingen skövling och är biologiskt nedbrytbara. Helt enkelt ett miljövänligt alternativ till dagens plast- och papptallrikar. Att tillverka tallrikar av löv är en flerhundraårig indisk tradition. Genom att ha sin produktion i Odisha kan Leafymade ta vara på den kunskapen och samtidigt bidra till att kvinnor får sysselsättning under bra förhållanden. För bolaget går social och miljömässig hållbarhet hand i hand. Leafymades grundare Suman Mehta och Vinh Hoang är tidigare forskare respektive student på Uppsala universitet. Bolaget har fått investering från UU Holding, SLU Holding och Företagsänglarna AB.

MaishaBit - e-hälsolösningar för ökad livskvalitet hos patienter med kroniska sjukdomar
MaishaBit designar och utvecklar e-hälsolösningar för diabetes och andra kroniska sjukdomar i nära samarbete med slutanvändarna - patienter och sjukvården. Syftet är att stärka patienter och göra hälso- och sjukvården mer effektiv. Utöver att erbjuda patienter och sjukvårdspersonal en digital lösning för kommunikationen kan sjukvårdspersonal bland annat följa sina patienters hälsotillstånd. MaishaBit har fått finansiering inom Vinnovas program Innovativa startups. Bolaget har grundats av Michael Nahashon som tidigare studerat på Uppsala universitet.