Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå för geovetenskap

Geovetenskap med inriktning mot miljöanalys

Earth Science with Specialisation in Environmental Analysis

TNGEFY05

Ansvarig institution: Institutionen för geovetenskaper

Hydrologi

Hydrology

TNHYDR00

Ansvarig institution: Institutionen för geovetenskaper

Geovetenskap med inriktning mot naturgeografi

Earth Science with Specialisation in Physical Geography

TNGEVE07

Ansvarig institution: Institutionen för geovetenskaper

Ämnesspecifika delar (*) fastställda av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden (forskarutbildningsnämnden) 2008-07-02, reviderade 2016-01-20 och 2016-10-05.

Fakultetsgemensamma delar fastställda av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2022-04-26 och reviderade 2023-02-07.

Fakultetsgemensamma delar gäller från och med 2022-07-01. Fakultetsgemensamma delar gäller även för doktorand som påbörjat forskarutbildning tidigare än 2022-07-01, undantaget om de skulle medföra försämrade villkor för forskarstuderande.

Ämnesbeskrivning*

Tre ämnen/inriktningar vid programmet för luft-, vatten- och landskapslära vid institutionen för geovetenskaper samordnar sina studieplaner för utbildningen på forskarnivå:

Geovetenskap med inriktning mot miljöanalys, Earth Science with
specialisation in Environmental Analysis. TNGEFY05. Ämnet geovetenskap med inriktning mot miljöanalys omfattar studier av hur samhällets användning av naturresurser påverkar miljön, åtgärder som minskar denna påverkan, och strategier för att uppnå samhällets mål för hållbar utveckling med respekt till ekosystemtjänster. Viktiga moment är förståelse av biogeokemiska processer för att urskilja mänsklig påverkan från naturlig dynamik och föreslår kostnadseffektiva åtgärder att uppnå miljömål i ett samspel med människors behov av resurser, rekreation and ansvar för ekosystem integritet. Ett syfte med detta är att bidra med lösningar på grundläggande miljöproblem och hantera miljörisker.

Hydrologi, Hydrology. TNHYDR00. Forskningen i hydrologi vid Uppsala universitet är inriktad på fysikaliska och kemiska processer i det hydrologiska kretsloppet, såväl naturliga som orsakade av människan, deras modellering med teoretiska såväl som experimentella metoder, samt användning av grundläggande hydrologiska processkunskaper för att förbättra vattenresurs- och miljöplaneringen i Sverige och internationellt. Forskningen omfattar både ytvatten- och grundvattenhydrologi med en stark koppling mellan de två områdena.

Geovetenskap med inriktning mot naturgeografi, Earth Science with specialisation in Physical Geography. TNGEVE07 Ämnet naturgeografi studeras landskaps-, miljö-, och klimatdynamik i tid och rum med- och utan mänsklig påverkan. Tillvägagångsättet är att använda både kvantitativa och kvalitativa analyser av naturens egna arkiv, fältkartering och övervakning, GIS/fjärranalys, studier av processer, samt modellstudier. Forskningen i naturgeografi vid Uppsala universitet är framförallt inriktad på glaciologi samt klimat och miljöutveckling.

Information om aktuella forskningsområden i dessa tre ämnen/inriktningar kan fås via http://www.geo.uu.se/luval/.

Syfte och mål för utbildning

Övergripande syfte och mål för utbildningen

Utbildningen på forskarnivå ska utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning (Högskolelagen, 1992:1434). Högskoleförordningens examensordning (bilaga 2, 1993:100) fastställer de krav som ska uppfyllas för doktorsexamen respektive licentiatexamen (se mall för individuella studieplanen).

Ämnesspecifika mål*

Utbildningen på forskarnivå skall ge kompetens som ligger vid forskningens frontlinjer inom ämnet/inriktningen utgående från den grundläggande utbildningen inom ämnesområdet. Doktoranden skall uppnå en betydande teoretisk ämneskompetens samt omfattande praktisk kompetens i ämnets metodik genom aktivt deltagande i kurser och utförande av avhandlingsarbete under handledning. Dessutom ska utbildningen på forskarnivå leda till att doktoranden aktivt deltar i den vetenskapliga diskussionen.

Doktoranden skall kunna presentera sina mål och resultat i muntlig och skriftlig form för olika målgrupper på engelska samt, när det gäller svensktalande doktorander, på svenska. Den som erhållit doktorsexamen skall självständigt kunna planera och genomföra forskningsprojekt inom ämnet/inriktningen. Doktorn skall kunna svara för forsknings- och utvecklingsarbete inom såväl akademisk miljö som förvaltning och näringsliv. Den som erhållit licentiatexamen skall ha erfarenhet av självständigt forskningsarbete och ha nått den ämnesmässiga och metodologiska kompetens som erfordras för aktivt deltagande i forskningsprojekt inom den valda inriktningen, samt vara kapabel att kritiskt förhålla sig till den vetenskapliga utvecklingen inom ämnet.

Behörighet

Grundläggande behörighet

Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå regleras i högskoleförordningen enligt följande:

Grundläggande behörighet har den som

har avlagt en examen på avancerad nivå, eller
fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller
på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.

Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. (7 kap. 39 § HF).

För att den som har fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng (under andra punkten ovan) ska anses behörig vid Uppsala universitet, ska det i de 60 högskolepoängen på avancerad nivå ingå ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng (AFUU § 2, UFV 2022/729).

Särskild behörighet *

Särskild behörighet till utbildningen har den som avlagt godkända prov på kurser i ämnet/inriktningen eller på kurser inom för ämnet/inriktningen relevanta områden omfattande minst 90 högskolepoäng eller som på annat sätt förvärvat tillräckliga kunskaper.

Exempel på utbildningar som ger särskild behörighet i hydrologi och geovetenskap med inriktning mot miljöanalys är Naturvetarprogrammet med fördjupning i hydrologi samt Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik. Exempel på utbildningar som ger särskild behörighet i geovetenskap med inriktning mot naturgeografi är Naturvetarprogrammet med fördjupning i naturgeografi samt Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik. Den som vill antas till utbildning på forskarnivå och inte uppfyller villkoren för särskild behörighet kan åberopa detta som skäl för förtur vid ansökan till kompletterande utbildning.

Utlysning, urval och antagning

Information och utlysning

Antagning ska ske i konkurrens efter öppen annonsering av doktorandplats, med undantag av de fall som anges i 7 kap. 37 § HF. Utlysningen ska vara tillgänglig lokalt och på universitetets webbsida (www.uu.se) minst tre veckor före ansökningstidens utgång och bör ges lämplig nationell och internationell spridning.

Urval

Urval bland sökande ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. De bedömningsgrunder som tillämpas vid urvalet är:

kunskaper och färdigheter relevanta för avhandlingsarbetet och ämnet/inriktningen
bedömd förmåga till självständigt arbete, exempelvis
- förmåga att formulera och angripa vetenskapliga problem.
- förmåga till skriftlig och muntlig kommunikation
- förmåga till självständig kritisk analys
övriga erfarenheter relevanta för utbildning på forskarnivå, t ex yrkeserfarenhet.

Bedömningsgrunderna kan exempelvis visas genom bilagda handlingar, intervju eller färdighetsprov.

Därutöver görs en bedömning av den sökandes allmänna kompetens och personliga egenskaper, samt samarbetsförmåga. Vid likvärdig bedömning ges företräde till sökande från underrepresenterat juridiskt kön bland de forskarstuderande i ämnet/inriktningen.

Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får inte vid urval ge sökande företräde framför andra sökande (7 kap 41 § HF).

Antagning

Doktorand antas till utbildning på forskarnivå i ett forskarutbildningsämne/inriktning. Antagning av doktorand med heltidsanställning som doktorand vid Uppsala universitet beslutas av prefekten vid institutionen, utom i de fall som preciseras i fakultetens riktlinjer för utbildning på forskarnivå (TEKNAT 2021/301). Antagningar med annan finansieringsform beslutas av fakultetens arbetsutskott efter beredning i forskarutbildningsnämnden.

Utbildningens upplägg och innehåll

Utbildningen omfattar dels kurser och dels forskningsarbete och kan bedrivas i olika former som preciseras i den individuella studieplanen.

Forskningsprojektet ska vara väl avgränsat och ambitionsnivån sättas med hänsyn till såväl examensmål för utbildningen som nettostudietiden (högst 48 månader för doktorsexamen respektive högst 24 månader för licentiatexamen).

Fordringar för doktorsexamen *

För doktorsexamen fordras dels godkända prov på de kurser som ingår i den för varje doktorand fastställda individuella studieplanen, dels godkänt disputationsprov. Utbildningen, som leder till doktorsexamen omfattar 240 högskolepoäng (fyra års heltidsstudier), varav avhandlingsdelen omfattar minst 120 högskolepoäng och kursdelen omfattar minst 60 högskolepoäng.

Fordringar för licentiatexamen *

En etapp i utbildningen på forskarnivå om minst 120 högskolepoäng (två års heltidsstudier), kan avslutas med licentiatexamen. För denna fordras att doktoranden dels har blivit godkänd vid de prov som ingår i etappen, dels har fått en vetenskaplig uppsats som motsvarar studier om minst 60 högskolepoäng godkänd. Kursdelen omfattar minst 40 högskolepoäng.

Handledning

Det är prefektens ansvar att tillgodose att det finns tillräcklig tid för handledning av institutionens doktorander. En doktorand som begär det ska få byta handledare (6 kap 28 § HF).

Individuell studieplan

Huvudhandledare, i samråd med forskarutbildningsansvarig professor, är ansvarig för att ta fram en första individuell studieplan inför antagning. Prefekt fastställer studieplan i samband med antagning. Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan för doktorandens utbildning, hur handledningen är organiserad samt en beskrivning av de åtaganden som doktoranden och institutionen har under utbildningstiden. I den individuella studieplanen anges även de kurser som ingår i doktorandens utbildning.

Den individuella studieplanen ska revideras minst årligen i samverkan mellan doktoranden och dennes handledare. Revideringen innebär en uppföljning av doktorandens progression i förhållande till examensmålen och tidigare plan, samt planering för fortsatt utbildning.

Kurser

Fakultetgemensamma kurser

Kurs i forskningsetik, med omfattning om minst 2 högskolepoäng och innehåll motsvarande de kurser som tillhandahålls vid fakulteten, ska ingå för licentiat- och doktorsexamen. Det är rekommenderat att introduktionskurs till studier på forskarnivå liksom kurs i vetenskapligt skrivande ingår.

Doktorander som undervisar bör läsa högskolepedagogisk utbildning. Detta anges i den individuella studieplanen, och kan antingen vara ett poängsatt kursmoment eller ske inom ramen för doktorandens institutionstjänstgöring.

Högskolepedagogisk utbildning om 5 veckor motsvarar vid fakulteten 7,5 hp, och kan ingå i forskarutbildningen.

Doktorander som inte har svenska som förstaspråk bör erbjudas grundläggande utbildning i svenska språket. Utbildningen kan vara ett poänggivande kursmoment i forskarutbildningen eller ske inom ramen för doktorandens institutionstjänstgöring.

Ämnesspecifika kurser *

Inom utbildningen på forskarnivå kan det förekomma olika slags kurser, såsom föreläsningar, litteraturstudier, praktiska övningar, fältstudier, etc. Kurserna ska ge bredare insikter i ämnet som komplement till den specialistkompetens som vinns i forskningsarbetet. De kurser som ingår i den individuella studieplanen inhämtas i betydande grad utanför institutionen där urvalet av kurser är begränsat. Kursutbudet revideras fortlöpande.

I vissa fall kan kurser på lägre nivåer få tillgodoräknas som forskarutbildningskurser. Exempel på kurser som kan tänkas ingå är numerisk analys, miljöanalys, elektronik och oceanografi.

Exempel på kurser som mer eller mindre regelbundet ges vid luft-, vatten- och landskapsläreprogrammet:

Helt eller delvis gemensamma grundläggande kurser och forskarutbildningskurser

Statistisk analys och modellering av vattenresurser
Miljöanalys
Glaciologi och glaciala processer
Miljöförändringar i ett geologiskt tidsperspektiv

Forskarutbildningskurser

Hantering av osäkerhet i modellering

Även andra kurser kan ges - för information hänvisas till luft-, vatten- och landskapsläreprogrammet (http://www.geo.uu.se/forskning/luval/).

Examinator för kurser

För kurser inom utbildning på forskarnivå är normalt kursansvarig lärare examinator. Prefekt utser examinator för kurs på forskarnivå. Examinators uppgift är endast att bestämma betyg på prov. Huvudhandledaren, i samråd med forskarutbildningsansvarig professor och övriga handledare, avgör vilka kurser och med vilken omfattning (antal högskolepoäng) doktoranden ska få räkna in i sin utbildning på forskarnivå, vilket ska dokumenteras i den individuella studieplanen.

Tillgodoräknande

Att avgöra vilka prov (kurser eller andra moment som genomförs under studietiden inom utbildning på forskarnivå) doktoranden ska få tillgodoräkna i sin utbildning på forskarnivå och med vilken omfattning (antal högskolepoäng), ankommer på huvudhandledaren, i samråd med forskarutbildningsansvarig professor och övriga handledare, vilket ska dokumenteras i den individuella studieplanen. Examinators uppgift är endast att bestämma betyg på prov.

Om tidigare utbildning eller verksamhet (som har genomförts före antagning till utbildning på forskarnivå) ska godtas för tillgodoräknande ska detta prövas (6 kap 8 § HF). Vid fakulteten är forskarutbildningsansvarig professor ansvarig för prövningen.

Avhandling, disputation och licentiatseminarium

Avhandling

Forskningsarbetet ska resultera i en vetenskaplig avhandling som ska försvaras vid en offentlig disputation. Forskningsuppgiften kan utföras såväl enskilt som i samarbete med andra inom eller utom institutionen. Doktoranden ska dock tränas till en självständig forskningsinsats.

Doktorsavhandlingen kan utformas antingen som en monografi, d.v.s. ett enhetligt, sammanhängande vetenskapligt verk, eller som en sammanläggningsavhandling, d.v.s. en sammanläggning av vetenskapliga delarbeten med en sammanfattning av dessa. Avhandlingsarbetet ska motsvara minst 120 högskolepoäng (6 kap. 4-5 §§ HF, samt Bilaga 2, Examensordning). Avhandlingar inom fakulteten ska innehålla en populärvetenskaplig svensk sammanfattning om minst två sidor.

Doktorsavhandlingen ska antingen uppfylla krav som kan ställas för publicering i en internationell vetenskaplig tidskrift med oberoende kvalitetsgranskning, eller utgöra en sammanfattning av vetenskapliga delarbeten med motsvarande kvalitetskrav. Om doktoranden har författat ett delarbete tillsammans med en annan person får det beaktas endast i den mån som den enskilda insatsen kan urskiljas. Detta bör ske genom en beskrivning av doktorandens bidrag i de delarbeten som en sammanläggningsavhandling baserar sig på. Om delar av arbetet tidigare publicerats av doktoranden i licentiatavhandling ska detta tydliggöras.

Licentiatavhandlingen är mindre till omfattningen, men samma kvalitetskrav för ingående delarbeten gäller som för doktorsavhandlingen.

Huvudhandledare ska, i samråd med forskarutbildningsansvarig professor och övriga handledare, bedöma när avhandlingsarbetet fortskridit så långt att tid för disputation resp. licentiatseminarium kan fastställas.

Disputation

Former för disputation och betygsättning av doktorsavhandling regleras i högskoleförordningen och i fakultetens riktlinjer för utbildning på forskarnivå (TEKNAT 2021/301) samt Antagningsordning och föreskrifter för betyg inom utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (UFV 2022/729).

Doktorsavhandlingen ska försvaras muntligt vid en offentlig disputation. En av fakulteten utsedd betygsnämnd beslutar om betyg för doktorsavhandlingen.

Licentiatseminarium

Fakultetens riktlinjer för utbildning på forskarnivå (TEKNAT 2021/301) sammanfattar regler för licentiatseminarium.

Betyg för licentiatavhandlingen beslutas av forskarutbildningsansvarig professor, eller annan professor som denne delegerar uppgiften till, i samråd med huvudhandledaren och externa granskaren. Den som är huvud- eller biträdande handledare för doktoranden får inte vara examinator.

Examen*

Följande examensbenämningar är fastställda för Geovetenskap med inriktning mot miljöanalys, Hydrologi samt Geovetenskap med inriktning mot naturgeografi:

Miljöanalys Filosofie licentiat- och doktorsexamen, Teknologie licentiat- och doktorsexamen
Hydrologi Filosofie licentiat- och doktorsexamen, Teknologie licentiat- och doktorsexamen
Naturgeografi Filosofie licentiat- och doktorsexamen

Den engelska översättningen för båda examina är Degree of Doctor/Licentiate of Philosophy.

I examensbeviset anges såväl ämne som inriktning. Examensbenämning (teknologie respektive filosofie licentiat- och doktorsexamen) ska avgöras av innehållet i utbildningen på forskarnivå och inte av doktorandens examen från behörighetsgivande utbildning. I det fall en doktorand vill ändra sin examensbenämning till annan än den för forskarutbildningsämnet fastställda krävs dispens av fakultetsnämnden (arbetsutskottet). Anhållan om byte av examensbenämning ska ske senast i samband med utseende av opponent och betygsnämnd eller inlämning av avhandling till tryckning, vilketdera av dessa som först inträffar.

Bevis om doktors- och licentiatexamen utfärdas efter ansökan i Ladok.

Regelverk och ansvarsfördelning för utbildningen

Utbildningen på forskarnivå regleras i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). Dessa kompletteras med följande lokala föreskrifter: Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (UFV 2022/728), Antagningsordning och föreskrifter för betyg inom utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (UFV 2022/729) och Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten (TEKNAT 2021/301).

Ansvaret för utbildning på forskarnivå vilar ytterst på konsistoriet och rektor (2 kap. 2-3 §§ HF). Genom delegation har områdesnämnd eller fakultetsnämnd det övergripande ansvaret och tillsynsansvaret medan det löpande ansvaret utövas av den institution där doktoranden är registrerad. Nyckelfunktioner inom utbildning på forskarnivå är prefekt, forskarutbildningsansvarig professor, studierektor på forskarnivå och handledare. Se fakultetens arbetsordning (TEKNAT 2019/177) för beskrivning av roller och ansvar.

Övrigt *

Förutom att utbildningen på forskarnivå skall skapa förutsättningar för en fortsatt forskarkarriär är det önskvärt att doktoranden får möjlighet att skaffa sig pedagogisk meritering under studietiden. En aktiv medverkan i informationsaktiviteter (den s.k. tredje uppgiften) ses också positivt. Det är önskvärt att doktoranden, i samband med disputationen, författar en populärvetenskaplig uppsats på svenska som sammanfattar avhandlingen.