Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå för elektroteknik med inriktning mot reglerteknik

Elektroteknik med inriktning mot reglerteknik

Electrical Engineering with Specialisation in Automatic Control

TNELTE01

Ansvarig institution: Institutionen för informationsteknologi

TNELTE02

Ansvarig institution: Institutionen för elektroteknik

Ämnesspecifika delar (*) fastställda av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden (forskarutbildningsnämnden) 2008-07-02, reviderade 2013-10-09 och 2020-01-15.

Fakultetsgemensamma delar fastställda av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2022-04-26 och reviderade 2023-02-07.

Fakultetsgemensamma delar gäller från och med 2022-07-01. Fakultetsgemensamma delar gäller även för doktorand som påbörjat forskarutbildning tidigare än 2022-07-01, undantaget om de skulle medföra försämrade villkor för forskarstuderande.

Ämnesbeskrivning*

Ämnet reglerteknik omfattar teori, metoder och teknik för studium av dynamiska system och deras styrning. Det allmänna reglerproblemet är att styra ett givet system för att uppnå ett givet syfte med hänsyn till störningar och olika tekniska begränsningar. Ämnet innefattar även modellerings- och estimeringsproblem för dynamiska system.

Reglerteknik har tillämpningar inom många områden såsom processindustrin, farkoster, och servosystem. Det kan även användas inom icke-tekniska områden, som ekonomi och medicin. Reglerteknik gränsar mot andra systemtekniska ämnen som signalbehandling, kommunikation och mot tillämpade matematiska ämnen som systemteori. Till sin karaktär är inte reglerteknik knutet till någon speciell tillämpning utan ger en allmän metodik att studera, analysera och syntetisera dynamiska system. Därför är ämnet i huvudsak matematiskt-metodologiskt vilket dock inte hindrar att avhandlingar även kan vara tekniskt-tillämpat inriktade.

Syfte och mål för utbildning

Övergripande syfte och mål för utbildningen

Utbildningen på forskarnivå ska utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning (Högskolelagen, 1992:1434). Högskoleförordningens examensordning (bilaga 2, 1993:100) fastställer de krav som ska uppfyllas för doktorsexamen respektive licentiatexamen (se mall för individuella studieplanen).

Ämnesspecifika mål*

Utgående från den grundläggande utbildningen inom ämnesområdet skall utbildningen på forskarnivå ge ytterligare insikter och fördjupade kunskaper inom ämnet. Genom handledning och avhandlingsarbete skall doktoranden göras väl förberedd för en kritisk, kreativ och självständig forskningsverksamhet eller för annan yrkesverksamhet, där höga krav ställs på djupgående ämnesinsikt och forskningskunnande. Doktoranden skall även kunna presentera sina mål och resultat i muntlig och skriftlig form för olika målgrupper på engelska samt, när det gäller svensktalande doktorander, på svenska.

Behörighet

Grundläggande behörighet

Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå regleras i högskoleförordningen enligt följande:

Grundläggande behörighet har den som

har avlagt en examen på avancerad nivå, eller
fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller
på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.

Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. (7 kap. 39 § HF).

För att den som har fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng (under andra punkten ovan) ska anses behörig vid Uppsala universitet, ska det i de 60 högskolepoängen på avancerad nivå ingå ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng (AFUU § 2, UFV 2022/729).

Särskild behörighet *

Särskild behörighet till har den som på ett tillfredsställande sätt förvärvat kunskaper i reglerteknik och på kurser inom för reglertekniken relevant område uppnått minst 120 högskolepoäng. Särskild behörighet anses den ha som endera

a) avlagt civilingenjörsexamen vid svensk teknisk högskola och därvid läst kurser i reglerteknik omfattande minst 15 högskolepoäng,
b) avlagt examen på naturvetarprogrammet och därvid läst kurser i reglerteknik omfattande minst 15 högskolepoäng,
c) i annan ordning inom eller utom landet förvärvat kunskaper av i huvudsak samma omfattning, särskilt inom reglerteknik.

För övriga inriktningar och program krävs för särskild behörighet viss komplettering. Upplysningar i individuella fall lämnas av forskarutbildningsansvarig professor.

Utlysning, urval och antagning

Information och utlysning

Antagning ska ske i konkurrens efter öppen annonsering av doktorandplats, med undantag av de fall som anges i 7 kap. 37 § HF. Utlysningen ska vara tillgänglig lokalt och på universitetets webbsida (www.uu.se) minst tre veckor före ansökningstidens utgång och bör ges lämplig nationell och internationell spridning.

Urval

Urval bland sökande ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. De bedömningsgrunder som tillämpas vid urvalet är:

kunskaper och färdigheter relevanta för avhandlingsarbetet och ämnet/inriktningen
bedömd förmåga till självständigt arbete, exempelvis
- förmåga att formulera och angripa vetenskapliga problem.
- förmåga till skriftlig och muntlig kommunikation
- förmåga till självständig kritisk analys
övriga erfarenheter relevanta för utbildning på forskarnivå, t ex yrkeserfarenhet.

Bedömningsgrunderna kan exempelvis visas genom bilagda handlingar, intervju eller färdighetsprov.

Därutöver görs en bedömning av den sökandes allmänna kompetens och personliga egenskaper, samt samarbetsförmåga. Vid likvärdig bedömning ges företräde till sökande från underrepresenterat juridiskt kön bland de forskarstuderande i ämnet/inriktningen.

Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får inte vid urval ge sökande företräde framför andra sökande (7 kap 41 § HF).

Antagning

Doktorand antas till utbildning på forskarnivå i ett forskarutbildningsämne/inriktning. Antagning av doktorand med heltidsanställning som doktorand vid Uppsala universitet beslutas av prefekten vid institutionen, utom i de fall som preciseras i fakultetens riktlinjer för utbildning på forskarnivå (TEKNAT 2021/301). Antagningar med annan finansieringsform beslutas av fakultetens arbetsutskott efter beredning i forskarutbildningsnämnden.

Utbildningens upplägg och innehåll

Utbildningen omfattar dels kurser och dels forskningsarbete och kan bedrivas i olika former som preciseras i den individuella studieplanen.

Forskningsprojektet ska vara väl avgränsat och ambitionsnivån sättas med hänsyn till såväl examensmål för utbildningen som nettostudietiden (högst 48 månader för doktorsexamen respektive högst 24 månader för licentiatexamen).

Fordringar för doktorsexamen *

För doktorsexamen fordras dels godkända prov på de kurser som ingår i den för varje doktorand fastställda individuella studieplanen, dels godkänt disputationsprov. Utbildningen, som leder till doktorsexamen omfattar 240 högskolepoäng (fyra års heltidsstudier), varav avhandlingsdelen omfattar minst 120 högskolepoäng och kursdelen omfattar minst 80 högskolepoäng.

Fordringar för licentiatexamen *

En etapp i utbildningen på forskarnivå om minst 120 högskolepoäng (två års heltidsstudier), kan avslutas med licentiatexamen. För denna fordras att doktoranden dels har blivit godkänd vid de prov som ingår i etappen, dels har fått en vetenskaplig uppsats som motsvarar studier om minst 60 högskolepoäng godkänd. Kursdelen omfattar minst 60 högskolepoäng.

Handledning

Det är prefektens ansvar att tillgodose att det finns tillräcklig tid för handledning av institutionens doktorander. En doktorand som begär det ska få byta handledare (6 kap 28 § HF).

Individuell studieplan

Huvudhandledare, i samråd med forskarutbildningsansvarig professor, är ansvarig för att ta fram en första individuell studieplan inför antagning. Prefekt fastställer studieplan i samband med antagning. Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan för doktorandens utbildning, hur handledningen är organiserad samt en beskrivning av de åtaganden som doktoranden och institutionen har under utbildningstiden. I den individuella studieplanen anges även de kurser som ingår i doktorandens utbildning.

Den individuella studieplanen ska revideras minst årligen i samverkan mellan doktoranden och dennes handledare. Revideringen innebär en uppföljning av doktorandens progression i förhållande till examensmålen och tidigare plan, samt planering för fortsatt utbildning.

Kurser

Fakultetgemensamma kurser

Kurs i forskningsetik, med omfattning om minst 2 högskolepoäng och innehåll motsvarande de kurser som tillhandahålls vid fakulteten, ska ingå för licentiat- och doktorsexamen. Det är rekommenderat att introduktionskurs till studier på forskarnivå liksom kurs i vetenskapligt skrivande ingår.

Doktorander som undervisar bör läsa högskolepedagogisk utbildning. Detta anges i den individuella studieplanen, och kan antingen vara ett poängsatt kursmoment eller ske inom ramen för doktorandens institutionstjänstgöring.

Högskolepedagogisk utbildning om 5 veckor motsvarar vid fakulteten 7,5 hp, och kan ingå i forskarutbildningen.

Doktorander som inte har svenska som förstaspråk bör erbjudas grundläggande utbildning i svenska språket. Utbildningen kan vara ett poänggivande kursmoment i forskarutbildningen eller ske inom ramen för doktorandens institutionstjänstgöring.

Ämnesspecifika kurser *

Inom utbildningen på forskarnivå kan det förekomma olika slags kurser, såsom föreläsningar, litteraturstudier, praktiska övningar, fältstudier, etc. Kurserna ska ge bredare insikter i ämnet som komplement till den specialistkompetens som vinns i forskningsarbetet. De kurser som ingår i den individuella studieplanen kan vara anordnade såväl inom som utom doktorandens institution. Berörda institutioner i Uppsala samverkar med motsvarande grupper vid KTH för att ge ett brett utbud av doktorandkurser. Några av kurserna kan inhämtas bland kurser från avancerad nivå. För doktorsexamen fordras kurser omfattande minst 80 högskolepoäng, för licentiatexamen minst 60 högskolepoäng.

Kurspoängen kan kombineras ihop från ett flertal kursblock enligt nedan där sammansättningen kan återspegla om doktorandens forskning är teoretiskt eller experimentellt inriktad. Dock bör doktoranden ha tagit kurser motsvarande minst 50 högskolepoäng för doktorsexamen och 30 högskolepoäng för licentiatexamen från kursblocken Regulatordesign och Signal- och systemteori. Eftersom kursutbudet är under ständig utveckling, har endast generiska kursnamn listats.

Regulatordesign (kan t ex omfatta kurser i optimal styrning, linjärkvadratisk reglering, flervariabel reglering, adaptiv reglering, robust reglering)
Signal- och systemteori (kan t ex omfatta kurser i lineära system, stokastiska system, systemidentifiering, olinjära system)
Signalbehandling (kan t ex omfatta kurser i statistisk signalbehandling, adaptiv filtrering, rekursiv identifiering, array signal processing, spektralanalys, detektion och estimering, telekommunikation)
Matematik (kan t ex omfatta kurser i lineär algebra, matristeori, optimering, multivariat statistik, sannolikhetsteori, numerisk analys)
Projektspecifika kurser (kan omfatta kurser kopplade till specifika projekt, eller avse fördjupning inom något av de ovanstående blocken)
Övriga kurser (kan t ex omfatta kurser i pedagogik, projektledning, vetenskaplig engelska, entreprenörskap)

Kurser som ingår bland dem som givit särskild behörighet får inte tillgodoräknas i den individuella studieplanen. Kursdelen av utbildningen har normalt sin tyngdpunkt under första delen av studietiden.

Kursutbud och litteraturkursens innehåll revideras fortlöpande.

Examinator för kurser

För kurser inom utbildning på forskarnivå är normalt kursansvarig lärare examinator. Prefekt utser examinator för kurs på forskarnivå. Examinators uppgift är endast att bestämma betyg på prov. Huvudhandledaren, i samråd med forskarutbildningsansvarig professor och övriga handledare, avgör vilka kurser och med vilken omfattning (antal högskolepoäng) doktoranden ska få räkna in i sin utbildning på forskarnivå, vilket ska dokumenteras i den individuella studieplanen.

Tillgodoräknande

Att avgöra vilka prov (kurser eller andra moment som genomförs under studietiden inom utbildning på forskarnivå) doktoranden ska få tillgodoräkna i sin utbildning på forskarnivå och med vilken omfattning (antal högskolepoäng), ankommer på huvudhandledaren, i samråd med forskarutbildningsansvarig professor och övriga handledare, vilket ska dokumenteras i den individuella studieplanen. Examinators uppgift är endast att bestämma betyg på prov.

Om tidigare utbildning eller verksamhet (som har genomförts före antagning till utbildning på forskarnivå) ska godtas för tillgodoräknande ska detta prövas (6 kap 8 § HF). Vid fakulteten är forskarutbildningsansvarig professor ansvarig för prövningen.

Avhandling, disputation och licentiatseminarium

Avhandling

Forskningsarbetet ska resultera i en vetenskaplig avhandling som ska försvaras vid en offentlig disputation. Forskningsuppgiften kan utföras såväl enskilt som i samarbete med andra inom eller utom institutionen. Doktoranden ska dock tränas till en självständig forskningsinsats.

Doktorsavhandlingen kan utformas antingen som en monografi, d.v.s. ett enhetligt, sammanhängande vetenskapligt verk, eller som en sammanläggningsavhandling, d.v.s. en sammanläggning av vetenskapliga delarbeten med en sammanfattning av dessa. Avhandlingsarbetet ska motsvara minst 120 högskolepoäng (6 kap. 4-5 §§ HF, samt Bilaga 2, Examensordning). Avhandlingar inom fakulteten ska innehålla en populärvetenskaplig svensk sammanfattning om minst två sidor.

Doktorsavhandlingen ska antingen uppfylla krav som kan ställas för publicering i en internationell vetenskaplig tidskrift med oberoende kvalitetsgranskning, eller utgöra en sammanfattning av vetenskapliga delarbeten med motsvarande kvalitetskrav. Om doktoranden har författat ett delarbete tillsammans med en annan person får det beaktas endast i den mån som den enskilda insatsen kan urskiljas. Detta bör ske genom en beskrivning av doktorandens bidrag i de delarbeten som en sammanläggningsavhandling baserar sig på. Om delar av arbetet tidigare publicerats av doktoranden i licentiatavhandling ska detta tydliggöras.

Licentiatavhandlingen är mindre till omfattningen, men samma kvalitetskrav för ingående delarbeten gäller som för doktorsavhandlingen.

Huvudhandledare ska, i samråd med forskarutbildningsansvarig professor och övriga handledare, bedöma när avhandlingsarbetet fortskridit så långt att tid för disputation resp. licentiatseminarium kan fastställas.

Disputation

Former för disputation och betygsättning av doktorsavhandling regleras i högskoleförordningen och i fakultetens riktlinjer för utbildning på forskarnivå (TEKNAT 2021/301) samt Antagningsordning och föreskrifter för betyg inom utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (UFV 2022/729).

Doktorsavhandlingen ska försvaras muntligt vid en offentlig disputation. En av fakulteten utsedd betygsnämnd beslutar om betyg för doktorsavhandlingen.

Licentiatseminarium

Fakultetens riktlinjer för utbildning på forskarnivå (TEKNAT 2021/301) sammanfattar regler för licentiatseminarium.

Betyg för licentiatavhandlingen beslutas av forskarutbildningsansvarig professor, eller annan professor som denne delegerar uppgiften till, i samråd med huvudhandledaren och externa granskaren. Den som är huvud- eller biträdande handledare för doktoranden får inte vara examinator.

Examen*

Följande examensbenämningar är fastställda för Elektroteknik med inriktning mot reglerteknik:

Teknologie licentiat- och doktorsexamen

Den engelska översättningen är Degree of Doctor/Licentiate of Philosophy.

I examensbeviset anges såväl ämne som inriktning. Examensbenämning (teknologie respektive filosofie licentiat- och doktorsexamen) ska avgöras av innehållet i utbildningen på forskarnivå och inte av doktorandens examen från behörighetsgivande utbildning. I det fall en doktorand vill ändra sin examensbenämning till annan än den för forskarutbildningsämnet fastställda krävs dispens av fakultetsnämnden (arbetsutskottet). Byte av examensbenämning ska anges senast i samband med utseende av opponent och betygsnämnd eller inlämning av avhandling till tryckning, vilketdera av dessa som först inträffar.

Bevis om doktors- och licentiatexamen utfärdas efter ansökan i Ladok.

Regelverk och ansvarsfördelning för utbildningen

Utbildningen på forskarnivå regleras i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). Dessa kompletteras med följande lokala föreskrifter: Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (UFV 2022/728), Antagningsordning och föreskrifter för betyg inom utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (UFV 2022/729) och Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten (TEKNAT 2021/301).

Ansvaret för utbildning på forskarnivå vilar ytterst på konsistoriet och rektor (2 kap. 2-3 §§ HF). Genom delegation har områdesnämnd eller fakultetsnämnd det övergripande ansvaret och tillsynsansvaret medan det löpande ansvaret utövas av den institution där doktoranden är registrerad. Nyckelfunktioner inom utbildning på forskarnivå är prefekt, forskarutbildningsansvarig professor, studierektor på forskarnivå och handledare. Se fakultetens arbetsordning (TEKNAT 2019/177) för beskrivning av roller och ansvar.

Övrigt *

Ytterligare upplysningar kan erhållas via www.it.uu.se (se avdelningen för systemteknik) och www.teknik.uu.se.