Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå för astronomi och astrofysik

Astronomi och astrofysik

Astronomy and astrophysics

TNASTR02

Ansvarig institution: Institutionen för fysik och astronomi.

Ämnesspecifika delar (*) fastställda av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden (forskarutbildningsnämnden) 2023-03-15.

Fakultetsgemensamma delar fastställda av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2022-04-26 och reviderade 2023-02-07.

Fakultetsgemensamma delar gäller från och med 2022-07-01. Fakultetsgemensamma delar gäller även för doktorand som påbörjat forskarutbildning tidigare än 2022-07-01, undantaget om de skulle medföra försämrade villkor för forskarstuderande.

Ämnesbeskrivning*

Astronomin omfattar ett stort antal delområden av olika karaktär, såväl teoretiska som observationella och även tekniska. Astronomiforskningen vid Uppsala universitet bedrivs huvudsakligen inom följande delområden: vintergatans och galaxernas fysik, stjärnornas fysik, kosmologi, och planetsystemens fysik. Inom ramen för forskarutbildningen är det endast möjligt att tränga djupare in i några av dessa områden. I forskningsprocessen ingår ofta både observationella och astrofysikaliska inslag.

Observationell forskning använder teleskop och avancerade instrument för att samla information om avlägsna rymdobjekt. Observationer måste utföras med rätt metoder och instrument för att maximera ny information om de utvalda objekten. Ibland kan man hitta befintlig information i dataarkiv. Ibland måste man utveckla och bygga ett helt nytt instrument för att uppnå de vetenskapliga målen. Genom att delta i sådana projekt får doktoranden möjlighet att utveckla nya metoder för datasamling och dataanalys och får tidig tillgång till unika observationer.

Datainsamlingen är starkt kopplad till astrofysikaliska studier av materia, strålning, och processer i rymden i form av teoretiska och numeriska modeller. Här studeras objektens fysikaliska egenskaper med syfte att förstå hur de olika processerna påverkar objektens struktur och utveckling. Astrofysikaliska studier gränsar bl.a. till rymdfysik, plasmafysik, partikelfysik, kärnfysik, atomfysik, och teoretisk fysik. Avancerade kunskaper inom dessa fält måste ofta appliceras för att astrofysikaliska problem skall kunna lösas.

Astronomisk forskning är starkt beroende av internationella samarbeten. En stor del av dagens observationsmaterial är insamlat vid stora internationella anläggningar. Exempel på sådana är det europeiska sydobservatoriet, ESO, där ett antal europeiska länder samarbetar, och flera olika rymdteleskop som tillgängliggörs via den europeiska rymdorganisationen ESA. Dataarkiv från satelliter, optiska och radioteleskop är av största betydelse.

Information om aktuella forskningsområden inom astronomi och astrofysik kan fås bl.a. genom att följa seminarier och föreläsningsserier samt genom diskussioner med lärare inom forskarutbildningen. Se även hemsidan för avdelningen för astronomi och rymdfysik. (Uppdatera länk)

Syfte och mål för utbildning

Övergripande syfte och mål för utbildningen

Utbildningen på forskarnivå ska utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning (Högskolelagen, 1992:1434). Högskoleförordningens examensordning (bilaga 2, 1993:100) fastställer de krav som ska uppfyllas för doktorsexamen respektive licentiatexamen (se mall för individuella studieplanen).

Ämnesspecifika mål*

Utgående från den grundläggande utbildningen inom astronomi och fysik skall utbildningen på forskarnivå ge ytterligare insikter inom ämnets viktigare delar, samt fördjupa kunskaper inom minst ett delområde. Genom handledning och avhandlingsarbete skall doktoranden bli väl förberedd för en kritisk och självständig forskningsverksamhet eller för annan yrkesverksamhet där höga krav ställs på djupgående ämnesinsikt och forskningserfarenhet. Doktoranden skall få en bred och metodisk skolning samt kunskaper om forskningsutvecklingen inom astronomi och astrofysik. Doktoranden skall även kunna presentera sina mål och resultat i muntlig och skriftlig form för olika målgrupper på engelska samt, när det gäller svensktalande doktorander, på svenska.

Behörighet

Grundläggande behörighet

Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå regleras i högskoleförordningen enligt följande:

Grundläggande behörighet har den som

har avlagt en examen på avancerad nivå, eller
fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller
på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.

Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. (7 kap. 39 § HF).

För att den som har fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng (under andra punkten ovan) ska anses behörig vid Uppsala universitet, ska det i de 60 högskolepoängen på avancerad nivå ingå ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng (AFUU § 2, UFV 2022/729).

Särskild behörighet *

Särskild behörighet har den som avlagt godkända prov på kurser i fysik och astronomi omfattande minst 120 högskolepoäng. Exempel på utbildningar som kan ge särskild behörighet vid sidan av mastersprogram i astronomi är civilingenjörsutbildning i teknisk fysik och naturvetenskapligt program med inriktning mot fysik eller motsvarande utbildningar utomlands.

Den exakta uppdelningen mellan antalet poäng i astronomi och fysik definieras av rekryteringskommittén och anges uttryckligen i utlysningen av doktorandtjänsten.

Utlysning, urval och antagning

Information och utlysning

Antagning ska ske i konkurrens efter öppen annonsering av doktorandplats, med undantag av de fall som anges i 7 kap. 37 § HF. Utlysningen ska vara tillgänglig lokalt och på universitetets webbsida (www.uu.se) minst tre veckor före ansökningstidens utgång och bör ges lämplig nationell och internationell spridning.

Urval

Urval bland sökande ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. De bedömningsgrunder som tillämpas vid urvalet är:

kunskaper och färdigheter relevanta för avhandlingsarbetet och ämnet/inriktningen
bedömd förmåga till självständigt arbete, exempelvis
- förmåga att formulera och angripa vetenskapliga problem.
- förmåga till skriftlig och muntlig kommunikation
- förmåga till självständig kritisk analys
övriga erfarenheter relevanta för utbildning på forskarnivå, t ex yrkeserfarenhet.

Bedömningsgrunderna kan exempelvis visas genom bilagda handlingar, intervju eller färdighetsprov.

Därutöver görs en bedömning av den sökandes allmänna kompetens och personliga egenskaper, samt samarbetsförmåga. Vid likvärdig bedömning ges företräde till sökande från underrepresenterat juridiskt kön bland de forskarstuderande i ämnet/inriktningen.

Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får inte vid urval ge sökande företräde framför andra sökande (7 kap 41 § HF).

Antagning

Doktorand antas till utbildning på forskarnivå i ett forskarutbildningsämne/inriktning. Antagning av doktorand med heltidsanställning som doktorand vid Uppsala universitet beslutas av prefekten vid institutionen, utom i de fall som preciseras i fakultetens riktlinjer för utbildning på forskarnivå (TEKNAT 2021/301). Antagningar med annan finansieringsform beslutas av fakultetens arbetsutskott efter beredning i forskarutbildningsnämnden.

Utbildningens upplägg och innehåll

Utbildningen omfattar dels kurser och dels forskningsarbete och kan bedrivas i olika former som preciseras i den individuella studieplanen.

Forskningsprojektet ska vara väl avgränsat och ambitionsnivån sättas med hänsyn till såväl examensmål för utbildningen som nettostudietiden (högst 48 månader för doktorsexamen respektive högst 24 månader för licentiatexamen).

Fordringar för doktorsexamen *

För doktorsexamen fordras dels godkända prov på de kurser som ingår i den individuella studieplanen fastställd för varje doktorand, dels godkänt disputationsprov. Utbildningen som leder till doktorsexamen omfattar 240 högskolepoäng (fyra års heltidsstudier), varav avhandlingsdelen omfattar minst 120 högskolepoäng och kursdelen omfattar minst 60 högskolepoäng.

Fordringar för licentiatexamen *

En etapp i utbildningen på forskarnivå om minst 120 högskolepoäng (två års heltidsstudier) kan avslutas med licentiatexamen. För denna fordras att doktoranden dels har blivit godkänd vid de prov som ingår i etappen, dels har fått en vetenskaplig uppsats som motsvarar studier om minst 60 högskolepoäng godkänd. Kursdelen omfattar minst 30 högskolepoäng.

Handledning

Det är prefektens ansvar att tillgodose att det finns tillräcklig tid för handledning av institutionens doktorander. En doktorand som begär det ska få byta handledare (6 kap 28 § HF).

Individuell studieplan

Huvudhandledare, i samråd med forskarutbildningsansvarig professor, är ansvarig för att ta fram en första individuell studieplan inför antagning. Prefekt fastställer studieplan i samband med antagning. Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan för doktorandens utbildning, hur handledningen är organiserad samt en beskrivning av de åtaganden som doktoranden och institutionen har under utbildningstiden. I den individuella studieplanen anges även de kurser som ingår i doktorandens utbildning.

Den individuella studieplanen ska revideras minst årligen i samverkan mellan doktoranden och dennes handledare. Revideringen innebär en uppföljning av doktorandens progression i förhållande till examensmålen och tidigare plan, samt planering för fortsatt utbildning.

Uppföljning*

Regelbunden uppföljning av varje doktorands framsteg inom forskarutbildningen sker vid handledarkollegiet två gånger om året. Här diskuteras alla aspekter av utbildningen, bl.a. kurser, forskning, artiklar, doktorandens studiesociala situation, ISP samt arbete inom institutionen utöver forskarutbildningen etc.

I början av doktorandtjänsten bör doktorand och handledare tillsammans presentera forskningsprojektet på ett s.k. 4-månadersseminarium. Seminariet bör ske inom de första 6 månaderna, men rekommenderad tidpunkt är cirka 4 månader efter start. Efter seminariet träffas handledarkollegiets representanter och diskuterar om det föreslagna projektet stämmer överens med kraven för forskarutbildningen och om studenten har visat förståelse för det kommande arbetet.

Ett halvtidsseminarium, vilket kan vara ett Licentiatseminarium, bör äga rum under tredje året.

Minst 6 månader före disputationen bör doktoranden presentera forskningsresultaten som ska ingå i avhandlingen på ett avdelningsseminarium. Efter presentationen beslutar handledarkollegiets representanter om disputationen ska fortsätta som planerat.

Kurser

Fakultetgemensamma kurser

Kurs i forskningsetik, med omfattning om minst 2 högskolepoäng och innehåll motsvarande de kurser som tillhandahålls vid fakulteten, ska ingå för licentiat- och doktorsexamen. Det är rekommenderat att introduktionskurs till studier på forskarnivå liksom kurs i vetenskapligt skrivande ingår.

Doktorander som undervisar bör läsa högskolepedagogisk utbildning. Detta anges i den individuella studieplanen, och kan antingen vara ett poängsatt kursmoment eller ske inom ramen för doktorandens institutionstjänstgöring.

Högskolepedagogisk utbildning om 5 veckor motsvarar vid fakulteten 7,5 hp, och kan ingå i forskarutbildningen.

Doktorander som inte har svenska som förstaspråk bör erbjudas grundläggande utbildning i svenska språket. Utbildningen kan vara ett poänggivande kursmoment i forskarutbildningen eller ske inom ramen för doktorandens institutionstjänstgöring.

Ämnesspecifika kurser *

Inom utbildningen på forskarnivå kan det förekomma olika slags kurser, såsom föreläsningar, litteraturstudier, praktiska övningar, relevanta internationella skolor på rätt nivå, etc. Kurserna ska ge bredare insikter i ämnet som komplement till den specialistkompetens som vinns i forskningsarbetet. De kurser som ingår i den individuella studieplanen kan delvis väljas från kursutbudet på avdelnings- och institutionsnivå. Kursutbudet revideras fortlöpande.

Den individuella studieplanen för doktorsexamen kan exempelvis innehålla:

Obligatoriska och pedagogiska kurser för doktorander.
Två eller tre ämnesorienterade kurser om sammanlagt upp till 20 högskolepoäng som motsvarar forskningsinriktningar som finns vid avdelningen (A): planetsystemens fysik, stjärnornas fysik, galaxernas fysik och kosmologi; varje sådan kurs ska vara på en miniminivå av 5 högskolepoäng och ha en relativt bred karaktär.
Fyra kurser om sammanlagt upp till 30 högskolepoäng av forskningsmetodologisk karaktär (M) gällande t ex observationsteknik, hydrodynamik, strålningstransport, statistisk astronomi, numeriska metoder i astronomi etc. eller relaterad till specialiserade frågeställningar (S), t ex planetfysik, stjärnutveckling, galaxbildning, partikelastrofysik, atom och molekylfysik, etc. Vissa av dessa kurser kan tas i form av sommarskolor eller självstudiekurser.
En kurs inom fysik, matematik eller data (F) om minst 5 högskolepoäng, exempelvis givna inom den samordnade utbildningen på forskarnivå vid Uppsala universitet.
En kurs av mer valfri karaktär om minst 5 högskolepoäng, t ex vetenskapsteori, astronomins historia, eller presentationsteknik.

Examinator för kurser

För kurser inom utbildning på forskarnivå är normalt kursansvarig lärare examinator. Prefekt utser examinator för kurs på forskarnivå. Examinators uppgift är endast att bestämma betyg på prov. Huvudhandledaren, i samråd med forskarutbildningsansvarig professor och övriga handledare, avgör vilka kurser och med vilken omfattning (antal högskolepoäng) doktoranden ska få räkna in i sin utbildning på forskarnivå, vilket ska dokumenteras i den individuella studieplanen.

Tillgodoräknande

Att avgöra vilka prov (kurser eller andra moment som genomförs under studietiden inom utbildning på forskarnivå) doktoranden ska få tillgodoräkna i sin utbildning på forskarnivå och med vilken omfattning (antal högskolepoäng), ankommer på huvudhandledaren, i samråd med forskarutbildningsansvarig professor och övriga handledare, vilket ska dokumenteras i den individuella studieplanen. Examinators uppgift är endast att bestämma betyg på prov.

Om tidigare utbildning eller verksamhet (som har genomförts före antagning till utbildning på forskarnivå) ska godtas för tillgodoräknande ska detta prövas (6 kap 8 § HF). Vid fakulteten är forskarutbildningsansvarig professor ansvarig för prövningen.

Avhandling, disputation och licentiatseminarium

Avhandling

Forskningsarbetet ska resultera i en vetenskaplig avhandling som ska försvaras vid en offentlig disputation. Forskningsuppgiften kan utföras såväl enskilt som i samarbete med andra inom eller utom institutionen. Doktoranden ska dock tränas till en självständig forskningsinsats.

Doktorsavhandlingen kan utformas antingen som en monografi, d.v.s. ett enhetligt, sammanhängande vetenskapligt verk, eller som en sammanläggningsavhandling, d.v.s. en sammanläggning av vetenskapliga delarbeten med en sammanfattning av dessa. Avhandlingsarbetet ska motsvara minst 120 högskolepoäng (6 kap. 4-5 §§ HF, samt Bilaga 2, Examensordning). Avhandlingar inom fakulteten ska innehålla en populärvetenskaplig svensk sammanfattning om minst två sidor.

Doktorsavhandlingen ska antingen uppfylla krav som kan ställas för publicering i en internationell vetenskaplig tidskrift med oberoende kvalitetsgranskning, eller utgöra en sammanfattning av vetenskapliga delarbeten med motsvarande kvalitetskrav. Om doktoranden har författat ett delarbete tillsammans med en annan person får det beaktas endast i den mån som den enskilda insatsen kan urskiljas. Detta bör ske genom en beskrivning av doktorandens bidrag i de delarbeten som en sammanläggningsavhandling baserar sig på. Om delar av arbetet tidigare publicerats av doktoranden i licentiatavhandling ska detta tydliggöras.

Licentiatavhandlingen är mindre till omfattningen, men samma kvalitetskrav för ingående delarbeten gäller som för doktorsavhandlingen.

Huvudhandledare ska, i samråd med forskarutbildningsansvarig professor och övriga handledare, bedöma när avhandlingsarbetet fortskridit så långt att tid för disputation resp. licentiatseminarium kan fastställas.

Disputation

Former för disputation och betygsättning av doktorsavhandling regleras i högskoleförordningen och i fakultetens riktlinjer för utbildning på forskarnivå (TEKNAT 2021/301) samt Antagningsordning och föreskrifter för betyg inom utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (UFV 2022/729).

Doktorsavhandlingen ska försvaras muntligt vid en offentlig disputation. En av fakulteten utsedd betygsnämnd beslutar om betyg för doktorsavhandlingen.

Licentiatseminarium

Fakultetens riktlinjer för utbildning på forskarnivå (TEKNAT 2021/301) sammanfattar regler för licentiatseminarium.

Betyg för licentiatavhandlingen beslutas av forskarutbildningsansvarig professor, eller annan professor som denne delegerar uppgiften till, i samråd med huvudhandledaren och externa granskaren. Den som är huvud- eller biträdande handledare för doktoranden får inte vara examinator.

Examen*

Följande examensbenämning är fastställd för astronomi och astrofysik:

Filosofie licentiat- och doktorsexamen

Den engelska översättningen är Degree of Doctor/Licentiate of Philosophy.

I examensbeviset anges såväl ämne som inriktning. Examensbenämning (teknologie respektive filosofie licentiat- och doktorsexamen) ska avgöras av innehållet i utbildningen på forskarnivå och inte av doktorandens examen från behörighetsgivande utbildning. I det fall att en doktorand vill ändra sin examensbenämning till annan än den för det fastställda forskarutbildningsämnet krävs dispens av fakultetsnämnden (arbetsutskottet). Anhållan om byte av examensbenämning ska anges senast i samband med utseende av opponent och betygsnämnd eller inlämning av avhandling till tryckning, vilketdera av dessa som först inträffar.

Bevis om doktors- och licentiatexamen utfärdas efter ansökan i Ladok.

Regelverk och ansvarsfördelning för utbildningen

Utbildningen på forskarnivå regleras i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). Dessa kompletteras med följande lokala föreskrifter: Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (UFV 2022/728), Antagningsordning och föreskrifter för betyg inom utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (UFV 2022/729) och Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten (TEKNAT 2021/301).

Ansvaret för utbildning på forskarnivå vilar ytterst på konsistoriet och rektor (2 kap. 2-3 §§ HF). Genom delegation har områdesnämnd eller fakultetsnämnd det övergripande ansvaret och tillsynsansvaret medan det löpande ansvaret utövas av den institution där doktoranden är registrerad. Nyckelfunktioner inom utbildning på forskarnivå är prefekt, forskarutbildningsansvarig professor, studierektor på forskarnivå och handledare. Se fakultetens arbetsordning (TEKNAT 2019/177) för beskrivning av roller och ansvar.

Övrigt *

Under de första månaderna ges den forskarstuderande möjligheten i samråd med handledaren att anpassa detaljer i forskningsprojektet.

Under hela utbildningen är det av största vikt att den studerande håller sig underrättad om den aktuella forskningen inom alla delar av astronomin och astrofysiken. Detta sker genom studier av tidskrifter och deltagande i seminarier. Den studerande bör även uppmärksamma den forsknings- och undervisningsverksamheten som bedrivs i astronomi och astrofysik, i rymdfysik, och i angränsande ämnen (särskilt fysik) vid andra avdelningar/institutioner.

Värdet av en doktorsexamen i astronomi och astrofysik på arbetsmarknaden beror inte bara på vad som ingår i den utan även på erhållen erfarenhet under studietiden av institutionsarbete och undervisning, samt på de tillämpningsområden som utbildningen givit djupgående kunskaper om, som t ex programmering och datorteknik, dataanalys, tillämpad fysik, och statistik.

Forskning i astronomi och astrofysik bedrivs i ett omfattande internationellt samarbete och förutsätter ett omfattande globalt informationsflöde. Det är således nödvändigt att doktoranden har tillräckliga kunskaper i engelska för att utbyta information om forskningsområdet.